Språkförbistring

När jag precis hade gått ut gymnasiet och några år framöver jobbade jag på H&M. Jag älskade jobbet (kläder), hade supertrevliga arbetskamrater vilka jag fortfarande umgås med och bra arbetstider (med tanke på att vi var ute och "rullade hatt" hälften av veckans dagar). Det hände så många mer eller mindre roliga saker, vilket är naturligt när du jobbar med människor i ett serviceyrke. och såklart hel del pinsamma saker.

En dag när jag stod i kassan så kom en dam med asiatiskt ursprung och sa (tänk er detta med grov asiatisk brytning av svenska språket):
"Var man kan köpa stuuuuuuuuuuuuuum, fast långåååååår?"
"Ursäkta?"
"Köpa stuuuuuuuuuum fast långåååååååååår?"
Att hon ville ha något, fast längre, det fattade jag. Men vad? Jag kallade på en kollega och frågade henne
"Vet du var man kan köpa detta?"
"Vadå?"
Jag slog inbjudande ut med handen mot damen som än en gång sa
"Stuuuuuuuuuuuuuum fast långåååååååååår"
"Förlängningssladd menar du?" utbrister min kollega med en gång
"Jaaaaaaaaa" säger damen överlycklig
Hon får beskrivning till affär som säljer detta och går nöjd därifrån.
Jag frågar såklart min kollega hur hon fick det till förlängningssladd?
"Lätt. Hon sa ju: ström, fast längre".
Det skulle tagit mig ett tag att komma på det själv kan jag säga...